tedee

Gårdagen var en sorgens dag. Från ett dödsantal mellan 25-30 personer, är det nu uppe i  mer än 90 människor som inte längre får se morgondagens solstrålar. En hemsk tragedi, så fruktansvärt och så overkligt. Det känns som att det är en mardröm som man kan vakna upp ur, men det har hänt. Och varje gång jag tänker på det känner jag en stor sorg och ett stort medlidande för de drabbade. Mina tankar går till er och till alla som befinner sig i Norge. Mycket kärlek till er! Hjälp och stötta varande!

Ta hand om varandra, visa era nära och kära er uppskattning och kärlek, lev varje dag som om det vore den sista, du vet aldrig vad som väntar runt hörnet.

Det här ska inte få hända..

Påbörjade ett blogginlägg, men insåg att jag inte vill dela med mig av mina tankar just nu. De senaste dagarna har inte varit de allra bästa, men nu kan det bara bli bättre..

Tillbaka efter en promenad och en snabb runda på stan, mat i magen har jag också hunnit med. Tänkte pysa iväg till korpen och träna lite sen bär det av till jobbet igen. Inte så där superpepp, men det är jag sällan. Är som sagt ledig nästa vecka, blir nice! Var sugen på att åka till värmland men vi får se hur det blir.. Känner mest för att avskärma mig från omvärlden ett tag. Mami skulle till stugan nu till helgen, så kanske tar bussen dit nästa vecka och är där några dagar.. Nu måste jag springa till korpen om jag ska hinna träna! Vi ses när vi ses!

Lördag och snart dags för jobb. Hoppas på lite mer folk ikväll än igår.. Från kl 22 var det dött. Imorgon är det jobb mellan 14-19 som gäller, sedan är det dags för vårt första personalmöte.

Har hunnit en sväng till riksgränsen idag och tränat lite i deras gym. Riktigt skönt må jag säga! Lär blir ett antal svängar dit nu under säsongen. Ska försöka ta igen de förlorade musklerna, haha. Och LITE peppad jag är inför kommande torsdag. Då är det premiär i riksgränsen, så jag och nathalie hade tänkt traska dit efter hon slutat jobba. Kan bara bli roligt! Tänkte även ta ett litet premiäråk på fredagen, och om jag inte är helt sliten tänkte jag även åka lite lördagen också. Sen blir det gymma i allafall tre gånger den kommande veckan. Japp!

Alla hjärtans dag idag. 7 år sedan.. Ännu ett år har passerat. Tiden bara flyger iväg, men den läker inte alla sår. På något konstigt sätt börjar jag känna mig lite gammal. För sju år sedan var jag ynka 13 år. Men alla hjärtans dag är inte bara något jag associerar med negativa saker. Det är även en dag då människor tummen ur arslet och delar med sig av kärlek. (dock lite onödigt med en sådan, jag tycker att man ska dela med sig av sin kärlek alla dagar på året). Måste man ha en speciell dag för det? Well, jag tänkte passa på att skicka en massa kramar till alla mina nära och kära. Spread some love!

Sedan tycker jag att någon ska hälsa på mig snart! Mami? Mina bröder? Someone?

Jag känner mig lite tom..

Nu är det jobbdags!

Sitter på tåget och det började precis rulla. Det betyder att jag är på väg. Jag vet inte riktigt vad jag kan förvänta mig av den här vistelsen. Visst känns det lite jobbigt att åka, men jag tror på något vänster att det är det enda rätta just nu. Tror inte att det hade varit speciellt smart att stanna då jag vet hur lite tid det skulle ha blivit ändå. Tänkte försöka sova lite då jag inte har sovit allt för bra i natt. Jag lär uppdatera fler gånger under tågresan...

Åh, underbara dag! Den 28e januari kommer gå till historien som den dagen då jag tog körkort. Bestämde mig i mitten av december att jag skulle ta körkortet och till en början var jag orolig som få. Hade värsta ångesten över uppkörningen och att jag skulle kugga. Vadå tänker ni säker då.. Men jag hatar att misslyckas. Det är det värsta jag vet. Jag har blivit bättre på att hantera misslyckanden, men jag har fortfarande grymt höga förväntningar på mig själv.. speciellt när det är något jag verkligen vill. När jag var mindre kunde jag inte ta ett misslyckande, Oh no, istället blev jag jävligt förbannad på mig själv.

Om jag hade två poäng från full pott på ett prov kunde jag bli arg. Dom där frågorna borde jag ha kunnat! Så blir jag än idag, förbannad på mig själv om något inte går riktigt som jag vill, men inte till den grad som när jag var liten. Nu försöker jag istället undvika att ha några förväntningar alls, för då om man klarar det och lyckas blir man så jävla glad. Och om det skiter sig, whatever, man hade ändå inga förväntningar.. nä, nog pratat om sådant som är historia. Vi förändras allt eftersom åren går. Oftast till det bättre, men även ibland till det sämre. Något som jag lärde mig när jag var liten var: Bara man vill något riktigt mycket, så klarar man det. Man får ha lite jävlar anamma! Det var ungefär 1½ månad sedan jag bestämde mig att ta körkortet innan riksgränsen, och se på fan, I made it!

Kan fortfarande inte riktigt förstå att jag får köra bil all alone. Det känns på något sätt jäkligt stort, ett körkort ger en sån där frihetskänsla.. men samtidigt så är det avgörande över på 30 minuter. Man lägger ut en jäkla massa tid och pengar på körlektioner, teori och att övningsköra med sina föräldrar.. och på 30 minuter avgör en person om man är lämplig eller ej. Känns som att 30 minuter är en liten fis i rymden, men tänk att dom där 30 minuterna kan göra sådan skillnad. Jag tror inte riktigt att jag kan förklara så att ni förstår hur jag tänker. Det är svårt det där, att sätta ord på tankar och känslor.

Well, jag har änteligen ett körkort. Det var väl det jag ville få sagt. By the way, JAG fick köra M's bil idag. Jag, Therese, fick köra hans evo. Det trodde jag aldrig skulle hända, men så fel man kan ha. Och nej, jag körde inte sönder den. Denna underbart glada dag har övergått till en mindre glad dag, för imorgon åker jag till riksgränsen, eller rättare sagt katterjåkk, där jag ska jobba. 6 timmar på tåget, 4 månader i fjällen.. En hel jäkla evighet. Men vi klarar det!

Finns så mycket som åker runt i mitt huvud. Jag vet varken ut eller in längre. Mitt humör går i vågor, som en jäkla berg och dalbana. Visst tycker jag om att åka berg och dalbanor, men inte med känslor. Igår var jag le bitch. Arg och lättirriterad, i förrgår, nere och deppig. Idag är det bättre, men fortfarande inte så bra som jag önskar att det vore. Kan tänkas att det är för att jag snart ska ha dödsveckan och har lite släng av pms. Förhoppningsvis blir livet och dagarna lite ljusare snart.

Kan tänkas att det är annat som påverkar min sinnesstämmning, dvs att jag snart ska åka till riksgränsen och att det är saker som oroar mig. Saker som jag egentligen inte borde fundera så mycket på, men det blir väl lätt så.. när man har så mycket ledig tid på dagarna.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, och hur jag ska formulera mig. Hoppas verkligen att allt går vägen, vad det än må vara. Vistelsen i riksgränsen kommer nog lära mig ett och annat. Uppskatta det liv jag har och de människor jag har runt omkring mig. Att inte ta någon för givet och att livet innehåller både med och motgångar.

Jag har gjort en egen peppskiva som jag sitter och lyssnar på just nu. Lite Cob, sabaton, rammstein, kat dluna m.m. Försöker peppa mig själv lite. Det måste till och med jag göra ibland. Om en vecka har jag anlänt till riksgränsen. För varje dag kommer jag ett steg närmare jobb i fjällen. Mina tankar är för tillfället lite överallt och ingenstans, if it makes any sense?

Jag måste börja leva mer efter, lev varje dag som om det vore din sista. Dags att leva lite on the wild side, you only live once. Så, det är vad jag ska göra. Jag ska inte oroa mig för morgondagen, utan jag ska bara leva för nuet. Idag, nutid, presens. Sedan kanske inte det alltid blir som man velat eller hoppats på, men what the heck.. allt kan inte gå vägen jämt. Man måste ha lite motgångar för att uppskatta det positiva i livet. yes, så från och med idag, fredag den 23/1 2009 ska jag bara leva livet. (I know, jag har sagt det så många gånger förut, men nu ska jag verkligen försöka!) Inge mer framtidsångest, eller oroa sig över småsaker.

Det som händer, det händer! That's it.. Mer kärlek åt folket, pusstjing.

Hmm, what to say? Helgen är till ända, precis som många andra helger. Hur den har varit? Mja, helt okej Lugn, och tyvärr ganska tråkig. Händer inte mycket just nu. Jag sitter mest bara och räknar ner. Om 11 dagar är jag på väg, och nu börjar nerverna gräla med mig. Humöret går verkligen i vågor. Ena sekunden är jag förväntansfull och i nästa vill jag bara lägga mig under täcket och gömma mig. Lite separationsångest kanske?

Har börjar spåna lite över vad jag ska ha med mig. Har även funderat lite över grejer som jag kanske borde inhandla och fixa innan avfärd. Borde bland annat formatera datorn, men först ska jag fixa alla aeromixskivor jag har. Har ett nytt CDcase som måste fyllas, det betyder att jag bara har 110 skivor kvar tills det är fullt.

Nu ska jag krypa till kojs, har mycket viktiga grejer som måste göras imorgon!

De flesta vet kanske redan om det, men för er som inte gör det, Jag åker till riksgränsen om cirkus 14 dagar och blir där i ungefärus 4 månader om jag trivs och allt går som det ska. Det är både med glädje och sorg jag åker iväg. Kommer bli riktigt roligt att åka iväg för se och göra något annat, samtidigt känns det riktigt jobbigt att lämna mitt liv här i piteå. But I'll be back.

Tänkte även under den här tiden bli kung på bräda. Får se hur det går, haha. Fick mail idag från spa´t på riksgränsen och jag hoppas att det blir som jag vill. Skulle vara sjukt roligt!


Amon Amarth - Guardians of Asgaard.

Jag vet att jag sagt det förut, men jag säger det igen: tiden går j-vligt fort. För ett år sedan åkte jag till luleå för att se film med M, och ja, nu ett år senare hänger vi fortfarande ihop. Ett år och jag är lika kär som jag blev för 365 dagar sedan.

What can I say? Han gör mig glad!

Orolig? Lite smått. Kanske borde laga mat nu, men först vila lite kanske? Vi ses..

Så har jag påbörjat juljobbanden på bodéns. Känns riktigt bra. Det enda som är lite virrigt är att veta vart alla böckerna ligger, men annars går det bara bra. Skönt att ha någonting att göra på dagarna. Förkylningen börjar släppa också, så allt går framåt.

Börjar dock känna mig lite stressad och orolig över det jag har inplanerat. Men jag hoppas att allting ordnar sig!

Vad ska jag göra? Språkresa i spanien/italien? Dra till Florida? Asien? Plugga upp ämnen? Jobba?

What to do, what to do? Nu korpen.. ska ha ett afropass på 45 min för VIPgruppen.

Så har det övergått till december.. den andra december till och med. Det betyder att det är 22 dagar kvar till julafton. Med andra ord, dags att börja inhandla julklappar. Inte riktigt min starka sida men det ska nog gå bra. Efter allt julfirande åker jag nog på en sista minuten någonstans, dvs om jag inte har något jobb då. Vart jag hamnar vet jag inte, och inte heller hur länge.. Men jag behöver lite omväxling. Känns som att jag inte har så mycket till liv just nu, om vi bortser från korpenlivet. Jag söker jobb överallt! Jag är så uttråkad på dagarna så det finns inte. Jag vill göra någonting, det spelar ingen roll vad. Ahh, kliar i fingrarna. Får helt enkelt ta på mig mer pass på korpen, om det ens är möjligt

Ikväll blir det korpenliv och afrodansande, som vanligt. Sedan morgonspin på torsdag och spin 60 på fredag. Till helgen har jag ingenting planerat. Jag var sugen på att gå ut och dansa lite, men vi får se hur det blir med det..

Mycket som har surrat runt i mitt huvud. Har tänkt och funderat mycket och till slut kunde jag inte hålla mig. Man får väl helt enkelt se vad som händer och hoppas på det bästa. Ta dagarna som de kommer, typ. Skulle kunna skriva ner så mycket.. men jag tror jag lämnar det så. Är nog inte så många som förstår innebörden ändå.

Det finns så mycket som åker runt i mitt huvud just nu. Nu ska jag vila..

Har varit en lite sämre fredag än vanligt. Jag har kännt mig lite.. hängig och orolig. Men, det är inget att oroa sig för hoppas jag. När ska jag lära mig? Aldrig verkar det som! Nåja, imorgon åker jag då till piteå efter en sväng på stan. Kanske hittar något roligt att ha på mig, vem vet vem vet. Nästa helg blir det då utgång. Oh yes.. det har jag bestämt. Någon som är på? Nu blir det indiana och lite cooola. Tjiiing!

inte så länge kvar tills jag drar till sthlm i några dagar. Jag längtar! Här händer det ingenting.. jag är uttråkad, I need a change. Dåligt väder är det också, så en promenad är inte så aktuellt. Finns dock inge dåliga väder, bara dåliga kläder.. och det är det jag har, dåliga kläder. Crack ska partaja ikväll, och hon gjorde mig taggad på fest.. not good! Nu ska jag sitta och lyssna på arg musik. Japp! Det känns bra att lyssna på sånt idag.

Idag är verkligen en dålig dag. Inte för att jag vaknat på fel sida eller att jag har haft otur och gjort illa mig, nää, anledningen är för att jag känner mig maktlös. Det känns som att jag inte har något riktigt grepp över mitt liv och de framtida veckorna. Och det är verkligen inte någonting jag tycker om speciellt mycket. Jag vill ha kontroll på mitt liv. Jag vill ha ett grepp och kunna påverka. Nej, jag är inget kontrollfreak som måste ha kontroll på allt som händer.. men det hade varit ganska skönt om jag hade lite koll på de kommande veckorna. Som det ser ut nu, så är det väldigt svårt. Problemet: Jag har inget jobb, och jag hatar verkligen att vara arbetslös. Jag hatar att inte ha någonting att göra på dagarna, om vi bortser pass och att träna. Jag är inte en sån som vill eller kan sova bort hela dagen. (kan kan man väl alltid, men då har jag ångest sen) Det kliar i fingrarna. Jag tycker inte om att sitta inne hela dagarna, men ändå gör jag det. Jävligt deprimerande! Imorgon måste jag ringa till hon som intervjuade mig i måndags angående jobb. Inte världens roligaste jobb och absolut inte det mest välbetalda. But who cares, så länge jag har någonting att göra på dagarna och får in lite pengar på kontot. Då skulle jag även få lite koll på de kommande veckorna och slippa gå runt som ett frågetecken. Det skulle vara underbart!

Och denna onsdag har verkligen varit en sån där superduperhyper deprimerande dag. Jag vaknade, gick till korpen och hade pass, kom hem.. och har suttit och gjort ingenting i flera timmar. Jag känner mig hängig, deppig, less, maktlös.. Rent ut sagt är det en jävligt pissig dag. Blaaargh, allt känns förgäves och bara extremt tråkigt.

Nä, nu ska jag försöka rycka upp mig. För jag är faktiskt en glad person, oftast. Men idag, idag är det verkligen inte min dag. Men, det blir väl som man gör det. Så imorgon är det nya tag som gäller. En ny dag, med nya mål och spännande händelser. Morgonspin, körskola, casallvisning.. Jag känner redan nu att denna onsdagskväll kanske inte blir så pjåkig ändå. Krypa ner i sängen med lite vindruvor, ett glas nyponsoppa och några kuddar. Sounds perfect!